Det är ti digt då jag sitter
på ka féet vid stationen
Och man nen bakom disken brycker kaffe,
häller upp det
Och han ger mig ba ra halv kopp
men jag hinner inte klaga
För han tittar bort mot dörren
mot en kvinna på väg in
Det är alltid gott att se dig,
säger mannen bakom disken
Till den nyanlända kvinnan
och hon skakar paraplyet
Jag för sö ker va ra finkäns
lig och se åt andra hållet
När de kramar om varandra så
jag häller i min mjölk
Och jag bläddrar genom tid
ning en och läser en artikel
Om en skådis som har dött,
en som jag aldrig ens hört talas om
Jag bläddrar fram till horoskopet,
letar efter se rierna
När det känns som om någon iakttar mig,
så jag tittar upp
Jo, det står en kvinna
utanför och tittar
Kan hon se mig?
Det är inte mig hon ser på
Men sin spegelbild i fönstret
Och jag låtsas inte märka att
hon lyfter på sin kjol
Och rättar till sin ena strumpa
Hen nes hår har blivit blött
Det har regnat oupphör
ligt hela morgonen
Nu hör jag katedralens klocko ringa
Och jag tänker på din röst och
den där midnattspiknicken
En gång i tiden in nan regnet kom
Det är dags för mig att gå om jag ska
hinna med mitt tåg